Fler vårkänslor

Efter att ha blivit snöad och regnad på i flera månader. Nästan glömt bort vad sol och blå himmel är för något. Lämnat hemmet när det är mörk och efter en lång arbetsdag kommer man hem när det är mörkt igen. Mörkret, denna enkla anledning till skandinavernas kalla temperament och höga självmordsstatistik...
Då kommer solen!
Nästan lite löjligt att ett par solstrålar kan vända allting så lätt, utflykter, picknickar, intressanta möten, framtidsplaner bara väller fram i huvudet på en. Längtan efter de första primörerna....ahhh Sparris... Och så klart vårölen!
Det är nu vi kan ta en paus från alla tungviktare som vi älskat i ett par månader. Inte för att det på något sätt inte är underbart med Nebbiolo och Imperial Stouts, men våren tar oss till nya smaker, nya intryck.
Tack vare solen så var jag bara tvungen att kasta in lite vår öl på en provning igår...

Oppigårds Spring Ale 4,6%
Jag är inte världens mest objektiva källa när det gäller just detta bryggeriet. Jag gillar eldsjälarna, familjen, tänket och att man använder humlen på ett sådan fint sätt. Titta bara vilka typer man använder sig av;
Bitterhumle: Centennial
Smakhumle: Willamette
Aromhumle: EK Goldings, Cascade och Willamette
Torrhumlad med Cascade och East Kent Goldings.
Att man sedan släpper säsongs öl är underbart, något som fler borde sysselsätta sig med.
Spring ale är en engelsk bitter med lite amerikanska drag, men med fortfarande snäll alkoholhalt. Färgen är vackert gyllene, gul brun. När man sedan doftar på den så kommer vårkänslorna snabbt- stor påtagligt humlearomatisk, med massor av blommor, fläder, grape och kåda. Känns väldigt mycket humle, men även väldigt vegetal- precis som att våren bankar på ens dörr. Man upplever ingen tuff beska när man sippar i sig de första centiliterna och det kanske inte är så konstigt när den faktiskt bara ligger på 42 IBU.
Balansen är trevlig och beska ligger kvar i munnen ett litet tag. En perfekt bruksöl som vi brukar kalla det!
81 MDP

//M

Vem är vi då???

Efter att ha varit verksamma i nästan tre månader så är det kanske dax att presentera sig och förklara lite vad vi håller på med egentligen.
Vi är två dryckestokiga stollar som har det fina privilegiet att arbeta med vår hobby, för att föra detta vidare så att ni också kan sumpa era personliga relationer med människor för att istället byta mot flaskan så ger vi er denna blogg i all enkelhet.
Eftersom det kan vara svårt att hitta en källa till bra dryckestips i dagens Sverige där varenda blaska lyckas kasta in lite dryckesrecensioner av mer eller mindre kvalificerade sk experter. I ett land där yrket sommelier har tappat sin betydelse och pöbeln inhandlar box viner efter experternas tips om bästa köp så måste det ske en ändring gott folk! För att inte bara vara bittra och lägga sig i dvala medens idioterna tar över, så tar vi strid för välbefinnandet, produkten, historian och inte minst det kultiverade drickandets sköna konst.

Detta är vårt sökande efter upplevelser, förälskelser- och  besvikelser i den jästa dryckens tecken. Och kanske kan vi hjälpa någon att få den där fantastiska upplevelsen eller hinna varna er innan ni provar något tråkigt.

 //M är en 28 årig frispråkig man som arbetar med dryck genom det statliga monopolet. Har bakgrund som kock, utbildad på HRS i Grythyttan, bott och arbetat med vin i Australien, Italien och Spanien. Jobbat med vin- och spritimport med tonvikt på single malt whisky i Sverige. Driver även idag ett eget litet företag som arbetar med dryckes konsultering. Är en stor Spanien vän, älskar Nebbiolo, Belgisk ale, Lowland whisky och letar ständigt efter nya oupptäckta områden/ drycker.

//D

//MDP står så klart för M och D poäng och bygger på samma skala som används i många mer seriösa dryckesmedier.  100 poäng är så klart den hösta poängen och 0 den lägsta. Ungefär så här funkar det;

0-29 poäng                          Totalt odrickbart, skam att råvaror används till detta!
30-59 poäng                        Meningslöst, både tid och koncentration har gått till spillo.
60-69 poäng                        En godkänd dryck, däremot långt från en upplevelse
70-79 poäng                        En bra och trevlig dryck som kan rekommenderas
80-89 poäng                        Kvalitativ dryck som starkt rekommenderas
90-95 poäng                        Mycket stark rekommendation, en riktig upplevelse
96- 100 poäng                     Total upplevelse! Ett himmelskt ingripande, en anledning att bli religiös.

Vi skriver inte priserna på produkterna, för att vi anser att det är upp till var och hur mycket pengar man vill lägga på just dryck. Vi tar heller inga mutor, bryr oss inte om vi stampar på några tår -även om det är vänner och familj som säljer eller producerar produkterna.
Vi är bara intresserad av kvaliteten- ingenting annat! !

hmmm, vi hittade inte riktigt någon snygg bild på oss...så det får bli en på en av våra favoritrestauranger istället!

4 tuffingar på samma kväll

Ibland så tänds det ett ljus i mörkret och en hel dag kan plötsligt vända, detta kan bla ske genom att man får finbesök av en viss Danne, med en klirrande väska fylld med kärlek.

Vi började lätt som sig bör med rökig porter från Left Hand;

Left Hand Brewing Co Smoke Jumper, Smoked Imperial Porter 9,9%
Detta amerikanska bryggeri från Colorado har nog de flesta av oss bekantat sig med vid denna tiden, man hittar de ganska ofta ute men även på många tillfälliga släpp på bolaget. Denna gång har man en rökt porter, kanske mer egen kostym än i traditionell Bamberg-stil.
Jag har börjat bli uttråkad på Left Hand´s väldigt personliga husstil som kan vara framträdande ibland, men denna extremchockade oss främst med dess balans som vi absolut inte hade räknat med. Doften är ett snyggt hopkok av rökt chark, choklad, lakrits, vegetalhumle och Left Hands´s hustypiska karameliserade stil med honungsmarinerad våt hund. i smaken dyker humlen upp i snygg balans med bitter choklad, karamell, kaffe och nougat. Längden är medellång och alkoholen sticker aldrig ut. En mycket trevlig början
89 MDP

La Gioia 2003 IGT Toscana
En helt ny bekantskap för mig, så jag överlämmnar det till Danne att introducera er till den producent.

Jag var mycket skeptisk i början till att förstöra en mysig kväll med en Toscan, eftersom jag hade haft en mycket tråkig Toscana provning några dagar innan (kommer snart mina vänner). När det dessutom var 2003 som stod på flaskan blev jag ännu mer tveksam- är det inte dax att försöka glömma bort alla platta sönderkokade Sangiovese druvor som bara smakar körsbärsylt... Men som vi brukar säga "man kan aldrig generalisera något inom dryckernas värld"!
En varm doft slår upp ur glaset där en koncentrerad ton av körsbär och aceton lamslår näsan.

90% Sangovese 10% Merlot

60% på nya fat och 40% på gamla

92 MDP


Pizza Port Hop 15 Ale, 10%

15 årsfirandet av Pizza Port i Solana Beach gjordes 2002 i form an en Dubbel IPA. Speciellt med denna är att tokarna från Californien andvände sig av 15 olika humlesorter som tilsattes varje 15 minut under kokningen. Slutresultatet; ett riktigt humlemonster! Eftersom Hop-15 blev så populär så görs den nuförtiden flera gånger per år, man hittar också den på
12:e plats bland Dubbel IPOR på ratebeer.com
Doften är kraftigt humlad med massor av blommor, grapefrukt, malt och honung.
Att humlen och beskan är främst framträdande när vi sedan provar den kanske inte kommmer som en direkt överraskning. En riktigt tuff gynnare som sitter kvar i gommen i oändligheter.

96 MDP

Mikkeler Beer Geek Brunch, Weasel, 10,9%
Bästa skandinaviska efter Sveriges stolthet Stormaktsportern "Kaggen" är samarbetet mellan Danska Mikkkeller och Norska Nøgne Ø om man får tro de som provat den på ratebeer. Beer Geek Brunch " Weasel " är en Imperial Oatmeal Stout som dessutom är smaksatt med Civet kaffe som är en av världens mest exklusiva kaffesorter. Precis som en annan dyrgrip- Kopi Luwak kaffet (http://en.wikipedia.org/wiki/Kopi_Luwak) så har Civetbönorna fått en jäsning i tarmkanalerna på en liten gynnare, i detta fall en vessla. Ca phe chon som man kallar det i sitt hemland Vietnam är en enorm raritet. För er som inte sprungit på något liknande så är proceduren relativt enkel: En kaffeböna äts upp av en liten gnagare, i detta fall en vessla, eftersom själva kärnan eller bönan är så hård kan inte djuret bryta ned denna. Så efter fått åka berg-och-dalbana i det lilla djurets inre hamnar de små kaffebönorna i dess spillning. Sedan plockas bönorna upp av fattiga bönder som sedan säljer dom för småpengar till någon som i ett senare kommer tjäna storkovan. Det mest intressanta under bönans färd är att tarmbakterierna i djuret startar upp en jäsningsprocess i bönan som ger en unik karaktär.
Det är också kaffetonerna som är mest framträdande i The Weasel, men man hittar även massor av choklad, balanserad beska, lätt syra som ser till att den inte blir platt och trist. En av de bästa öl jag någonsin provat måste medges.

97MDP

//M


RSS 2.0